Grythyttan var en typisk bruksort i Bergslagen med gruvdrift och metallhantering i Grythytte och Hällefors bergslag. Efter att man funnit silver i trakten på 1600-talet var orten tänkt att bli stad vid ett flertal tillfällen under namnet Grythem.
Under några år innehade Grythyttan stadsrättigheter: Drottning Kristinas gav stadsprivilegier för Grythyttan den 11 augusti 1641 i syfte att hjälpa upp handeln för Hällefors. Det talas om i detta privilegiebrev, att en bergstad "där sammanstädes formeras och uppbyggas skall på det bergverken däromkring icke måge lida någon brist uppå tillföring till dess nöjaktliga underhållning" och vidare "bevilja och fullkomligt tillstånd giva, allom dem som sig uti förbemälte fläck vilja nedersätta och där vånhaftiga bliva". Något större uppsving för handeln i och med detta torde det inte ha blivit, varför stadsrättigheterna upprepades och gavs utförligare utformning 1649 samt konfirmerades 1660 och 1668. År 1675 var saken åter uppe på högsta ort, och en kunglig resolution den 24 september gav Grythytte stadsbor rätt att åtnjuta stadsprivilegierna till nästa riksdag och vid denna fick de i en särskild resolution den 4 mars 1678 en försäkran om att privilegierna tills vidare gällde, vilket upprepades den 25 nov. 1680. Bland de hantverkare (ett tjugotal) som på 1670-talet bodde i Grythyttan uppstod ofta tvister eftersom det var oklart huruvida arv skulle utskrivas efter landslag eller stadslag. Då det med anledning av detta klagades vid riksdagen 1682 avskaffades genom kunglig resolution den 22 december samma år Grythyttans stadsprivilegier. Så Grythyttan blev således aldrig stad men hade stadsprivilegier i 41 år.
Grythyttan var och är kyrkby i Grythyttans socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Grythyttans landskommun. I denna inrättades för orten 8 april 1927 Grythyttans municipalsamhälle, vilket upplöstes 31 december 1956. Landskommunen och orten uppgick 1967 i Hällefors köping som sedan 1971 ombildades till Hällefors kommun.[2]
Ur Wickipedia 2015
Under några år innehade Grythyttan stadsrättigheter: Drottning Kristinas gav stadsprivilegier för Grythyttan den 11 augusti 1641 i syfte att hjälpa upp handeln för Hällefors. Det talas om i detta privilegiebrev, att en bergstad "där sammanstädes formeras och uppbyggas skall på det bergverken däromkring icke måge lida någon brist uppå tillföring till dess nöjaktliga underhållning" och vidare "bevilja och fullkomligt tillstånd giva, allom dem som sig uti förbemälte fläck vilja nedersätta och där vånhaftiga bliva". Något större uppsving för handeln i och med detta torde det inte ha blivit, varför stadsrättigheterna upprepades och gavs utförligare utformning 1649 samt konfirmerades 1660 och 1668. År 1675 var saken åter uppe på högsta ort, och en kunglig resolution den 24 september gav Grythytte stadsbor rätt att åtnjuta stadsprivilegierna till nästa riksdag och vid denna fick de i en särskild resolution den 4 mars 1678 en försäkran om att privilegierna tills vidare gällde, vilket upprepades den 25 nov. 1680. Bland de hantverkare (ett tjugotal) som på 1670-talet bodde i Grythyttan uppstod ofta tvister eftersom det var oklart huruvida arv skulle utskrivas efter landslag eller stadslag. Då det med anledning av detta klagades vid riksdagen 1682 avskaffades genom kunglig resolution den 22 december samma år Grythyttans stadsprivilegier. Så Grythyttan blev således aldrig stad men hade stadsprivilegier i 41 år.
Grythyttan var och är kyrkby i Grythyttans socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Grythyttans landskommun. I denna inrättades för orten 8 april 1927 Grythyttans municipalsamhälle, vilket upplöstes 31 december 1956. Landskommunen och orten uppgick 1967 i Hällefors köping som sedan 1971 ombildades till Hällefors kommun.[2]
Ur Wickipedia 2015
ur_grythyttan_historia_och_näring_estrid_esbjörnsson.pdf |
Vill du veta mer?
Grythyttan i ord och bild. Häfte 17-18, s. 5-7. Om Grythyttans stad..
Grythyttan i ord och bild. Häfte 15, s. 11-17. Grythytte byalag.
Grythyttan i ord och bild. Häfte 17-18, s. 5-7. Om Grythyttans stad..
Grythyttan i ord och bild. Häfte 15, s. 11-17. Grythytte byalag.